Hemtjänstindex är ett samlat mått på hemtjänstens kvalitet i Sveriges 290 kommuner. Indexet bygger på offentliga data och mätmodellen är utvecklad med stöd av forskningsinstitutet RISE.

Hemtjänstindex 2025

Klicka på kolumnerna för att ändra sortering.
Klicka på en kommun för fördjupad information.
Hitta din kommun med sökfältet.

Hemtjänstindex fångar upp hela processen, från att behov av hemtjänst uppstår, via ansökan, beslut, uppstart och utförande av hemtjänsten. Kommunernas resultat kan jämföras och rankas, och resultaten kan jämföras över tid.

Hemtjänstindex är initierat av SPF Seniorerna och har utvecklats med stöd från Allmänna arvsfonden.

En hjälp för kommunerna

Med hjälp av Hemtjänstindex kan kommuner lära av varandra och sprida de goda exemplen. Kommuner kan också beställa en rapport som ger fördjupning och analys av den egna verksamheten tillsammans med goda exempel från kommuner med högt kvalitetsindex.

Beställ kommunrapport

Vanliga frågor

Trots att hemtjänstens kvalitet följs upp på flera olika sätt har det inte förrän nu funnits ett samlat mått på hur kommunerna lyckas med sitt uppdrag. En kommun har haft det svårt att se vad den lyckas bra med och vad som bör förbättras. Det har inte heller gått att jämföra olika kommuner för att se vilka som är framgångsrika, och vilka insatser som ger en bra hemtjänst.

Hemtjänstindexet gör de jämförelserna möjliga. Jämförelserna och möjligheten att identifiera framgångsfaktorer driver på kvalitetsutvecklingen.

Det finns de som hävdar att det inte går, men modern forskning visar hur man gör – se filmen med vår måttexpert Ragne Emardson. Han och andra europeiska forskare har utvecklat en process för mätningar av nya storheter, där en matematisk modell används för att beräkna ett index med flera typer av nyckeltal med olika skalor och enheter.

I debatten hävdas ibland att vi mäter onödigt mycket i välfärden, att till exempel vårdpersonal måste ägna tid till administration av kvalitetsregister istället för vård.

Den som är missnöjd med detta är det ofta för att det är svårt att se nyttan med registreringen, hur den kommer till användning. Ett syfte med Hemtjänstindex är just det, att dessa kvalitetsdata ska kunna användas konstruktivt för hemtjänstens kvalitetsutveckling.

Ja, på sätt och vis. Indexet är en måttenhet som inte funnits tidigare. Men indexet utgör en sammanvägning av de mätningar som redan idag görs, och med den information som kommunerna själva ger om sin hemtjänst. Ett nytt mått, men inte någon ny mätning.

Till exempel Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, Socialstyrelsens enhetsundersökning, kommunernas egna undersökningar av personalkontinuitet, samt den information kommunerna ger om vad hemtjänsten innebär och erbjuder. Det gäller också vilka möjligheter det finns att påverka innehållet, möjligheter att få reda på vad hemtjänsten kommer att kosta och vilken möjlighet det finns att framföra klagomål och få rättelse.

Under våren 2022 genomfördes workshops med seniorer på olika håll i landet, samt en omfattande enkät där mer än 1000 seniorer svarade. Där ingick både användare av hemtjänst och anhöriga/närstående. Syftet var att få seniorernas syn på vilka delar av hemtjänsten som är riktigt viktiga, och vilka som är mindre viktiga. Resultatet blev en mycket tydlig bild av hur seniorerna prioriterar, och denna ligger nu till grund för viktningen av indexets totalt 17 kvalitetsområden.

Vi har också löpande kontakter med både kommuner och privata utförare. De kontakterna syftar till att indexet ska redovisas på ett sätt som gör det användbart i utvecklingsarbetet. Indexets viktning grundas enbart på seniorernas uppfattning.

Indexet har konstruerats i samarbete med expertis från forskningsinstitutet RISE, som är ledande i Sverige på mätteknik.

Hemtjänstindex 2026 beräknas publiceras 8 december.

Publiceringsdatum för Hemtjänstindex styrs helt av när de data som ska ingå finns tillgängliga, till exempel resultaten av Socialstyrelsens olika enkäter.

Indexet inspirerar kommunerna till insatser som både stärker den generella kvaliteten och underlättar för den som vill påverka sin hemtjänst. Däremot redovisas inte hur olika enheter inom kommunen och privata hemtjänstutförare lyckas med sin kvalitet.

En kommun kan beställa index på enhetsnivå, men det är kommunen själv som avgör i vilken grad dessa data ska användas för att underlätta enskildas val av hemtjänstutförare.

Initiativet kommer från SPF Seniorerna, som via sin organisation och sina medlemmar tar ett stort ansvar för att indexet blir relevant och användbart. SPF Seniorernas egen expert, geriatrikprofessor Gösta Bucht, är vetenskaplig ledare för Hemtjänstindex.

I arbetet med Hemtjänstindex deltar också Svenskt Kvalitetsindex (som ägs av stiftelsen SIQ), Seniorval.se (jämförelsesajt för äldreomsorg) samt Välfärdsindex i Sverige AB, vars konsulter har erfarenhet från tidigare projekt för kvalitetsmätning i vård och omsorg.

De två första åren, 2022 och 2023, var Allmänna arvsfonden finansiär av projektet.
Under projektets uppbyggnad deltog en referensgrupp med experter från sju kommuner (Stockholm, Göteborg, Uppsala, Helsingborg, Östersund, Nacka och Nynäshamn) och fem hemtjänstföretag (Attendo, Vardaga, Blomsterfonden, AdeoCare och Eveo).

SKR är en intresseorganisation och representerar dem som ska bedömas via indexet, alltså kommunerna. Skulle SKR ha ett stort inflytande över indexets utformning är risken både att konstruktionen blir mer på kommunernas villkor och att förtroendet för indexet skadas. Men SKR är givetvis löpande informerade och har bidragit med goda råd.

Både facken och arbetsgivarorganisationer som Vårdföretagarna är precis som SKR intresseorganisationer med delvis andra fokus än brukarupplevd kvalitet. Tidigare försök där parterna samverkat för att åstadkomma kvalitetsmätningar, till exempel ”Etisk Plattform”, senare kallat ”Välfärdsinsyn”, har runnit ut i sanden på grund av motstridiga intressen.