Mäter kvaliteten i välfärden
En hjälp för kommunerna
Ett index är en sammanvägning av olika mått för att ge en samlad bild. Hemtjänstindex ger alltså en helhetsbild av hur bra en kommun är på att leverera hemtjänst, utifrån seniorernas perspektiv. Indexet fångar upp hela processen, från att behov av hemtjänst uppstår, via ansökan, biståndsbeslut, uppstart och utförande av hemtjänsten. Indexet väger samman alla relevanta mätningar och all relevant fakta och statistik. Hemtjänstindex gör det enkelt för kommuner att se vad som behöver göras för att höja kvaliteten.
Beställ kommunrapport
Alla kommuner kan beställa en rapport med en översikt över den egna kommunens resultat. I beställningen ingår även access till ett digitalt rapportverktyg där kommunen på egen hand kan analysera styrkor, utvecklingsområden och få stöd för prioriteringar. Det går även att analysera resultatet ner i detalj. Kommunen får även en skriftlig analys och vi tillhandahåller goda exempel från framgångsrika kommuner . Med hjälp av indexet kan kommuner lära av varandra och sprida de goda exemplen. En enkätundersökning bland de drygt 50 kommuner som använder det digitala rapportverktyget visar att 9/10 av kommunerna redan har satt igång ett förbättringsarbete.
Vi som utvecklar och publicerar Hemtjänstindex
Hemtjänstindex är ett initiativ från SPF Seniorerna, som tagit fram idén tillsammans med konsulter med bred erfarenhet av både kvalitetsarbete i välfärden och mätningar via index. Samverkande organisationer i projektet är Svenskt Kvalitetsindex, Seniorval.se samt konsultbyråerna TeneliusHolm AB och EYB AB.
Vetenskaplig ledare är professorn i geriatrik Gösta Bucht. Nuvarande och blivande hemtjänstanvändare har avgjort vilka delar i hemtjänsten som är viktigast för kvaliteten, vilket ligger till grund för viktningen av de olika delarna i indexet. Äldreförvaltningarna i sju kommuner har ingått i en referensgrupp till projektet, tillsammans med fem privata företag som bedriver hemtjänst.
Kommuner i referensgruppen
Göteborg
Helsingborg
Nacka
Nynäshamn
Stockholm
Uppsala
Östersund
Företag i referensgruppen
Attendo
AdeoCare
Blomsterfonden
Eveo
Vardaga
Oberoende granskning
Hemtjänstindex är en genomgång av hemtjänsten i alla Sveriges kommuner. En sådan granskning bör utgå ifrån seniorers syn på hemtjänsten och genomföras av en oberoende instans. Därför är det en särskild poäng att Hemtjänstindex är fristående från såväl organisationer som företräder utförare som fack och arbetsgivare inom den kommunala sektorn.
Frågor och svar
Trots att hemtjänstens kvalitet följs upp på flera olika har det inte förrän nu funnits ett samlat mått på hur kommunerna lyckas med sitt uppdrag. En kommun har haft det svårt att se vad den lyckas bra med och vad som bör förbättras. Det har inte heller gått att jämföra olika kommuner för att se vilka som är framgångsrika, och vilka insatser som ger en bra hemtjänst. Hemtjänstindexet gör de jämförelserna möjliga. Jämförelserna och möjligheten att identifiera framgångsfaktorer driver på kvalitetsutvecklingen.
Det finns de som hävdar att det inte går, men modern forskning visar hur man gör – se filmen med vår måttexpert Ragne Emardson. Han och andra europeiska forskare har utvecklat en process för mätningar av nya storheter, där en matematisk modell används för att beräkna ett index med flera typer av nyckeltal med olika skalor och enheter.
I debatten hävdas ibland att vi mäter onödigt mycket i välfärden, att till exempel vårdpersonal måste ägna tid till administration av kvalitetsregister istället för vård. Den som är missnöjd med detta är det ofta för att det är svårt att se nyttan med registreringen, hur den kommer till användning. Ett syfte med Hemtjänstindex är just det, att dessa kvalitetsdata ska kunna användas konstruktivt för hemtjänstens kvalitetsutveckling.
Ja, på sätt och vis. Indexet är en måttenhet som inte funnits tidigare. Men indexet utgör en sammanvägning av de mätningar som redan idag görs, och med den information som kommunerna ger om sitt kvalitetsarbete. Ett nytt mått, men inte någon ny mätning.
Till exempel Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, Socialstyrelsens enhetsundersökning, kommunernas egna undersökningar av personalkontinuitet, den information kommunerna ger om olika utförares kvalitet och om kvalitetslöften. Det gäller också vilka möjligheter det finns att påverka innehållet, möjligheter att få reda på vad hemtjänsten kommer att kosta och vilken möjlighet det finns att framföra klagomål och få rättelse.
Under våren 2022 genomfördes workshops med seniorer på olika håll i landet, samt en omfattande enkät där mer än 1000 seniorer svarade. Där ingick både användare av hemtjänst och anhöriga/närstående. Syftet var att få seniorernas syn på vilka delar av hemtjänsten som är riktigt viktiga, och vilka som är mindre viktiga. Resultatet blev en mycket tydlig bild av hur seniorerna prioriterar, och denna ligger nu till grund för viktningen av indexets totalt 18 kvalitetsområden.
Vi har också löpande kontakter med både kommuner och privata utförare. De kontakterna syftar till att indexet ska redovisas på ett sätt som gör det användbart i utvecklingsarbetet. Indexets viktning grundas enbart på seniorernas uppfattning.
Själva konstruerandet av indexet görs i samarbete med expertis från forskningsinstitutet RISE, som är ledande i Sverige på mätteknik.
Indexet redovisas en gång om året, på hösten. Varje kommun erbjuds en rapport och analys av kvaliteten i kommunens hemtjänst där det i detalj framgår vad kommunen lyckas bra respektive mindre bra med.
Samtidigt som analyserna erbjuds släpps en samlad rankinglista över hur Sveriges kommuner lyckas med kvalitetsarbetet i hemtjänsten. Listan redovisas också på delsegment. Rankinglistan och kommunernas placeringar i delsegmenten redovisas offentligt.
Hemtjänstindex 2023 kommer att publiceras i månadsskiftet november/december 2023.
Indexet inspirerar kommunerna till insatser som både stärker den generella kvaliteten och underlättar för den som vill påverka sin hemtjänst. Däremot går det inte att nu redovisa mått på hur olika hemtjänstutförare lyckas med sin kvalitet. Men ambitionen är att även sådan redovisning ska kunna ges.
Initiativet kommer från SPF Seniorerna, som står bakom ansökan till Allmänna Arvsfonden om finansiering, och tar via sin organisation och sina medlemmar ett stort ansvar för att indexet blir relevant och användbart. SPF Seniorernas egen expert, geriatrikprofessor Gösta Bucht, leder projektet.
I projektet ingår också Svenskt Kvalitetsindex (som ägs av stiftelsen SIQ), Seniorval.se (jämförelsesajt för äldreomsorg) samt konsultbyråerna TeneliusHolm AB och EYB AB. Konsulter vid de här byråerna har erfarenhet från tidigare projekt för kvalitetsmätning i vård och omsorg.
Till projektet är knutet en referensgrupp med experter från sju kommuner (Stockholm, Göteborg, Uppsala, Helsingborg, Östersund, Nacka och Nynäshamn) och fem hemtjänstföretag (Attendo, Vardaga, Blomsterfonden, AdeoCare och Eveo).
SKR är en intresseorganisation och representerar dem som ska bedömas via indexet, alltså kommunerna. Skulle SKR ha ett stort inflytande över indexets utformning är risken både att konstruktionen blir mer på kommunernas villkor och att förtroendet för indexet skadas. Men SKR är givetvis löpande informerade och har bidragit med goda råd.
Både facken och arbetsgivarorganisationer som Vårdföretagarna är precis som SKR intresseorganisationer med delvis andra fokus än brukarupplevd kvalitet. Tidigare försök där parterna samverkat för att åstadkomma kvalitetsmätningar, till exempel ”Etisk Plattform”, senare kallat ”Välfärdsinsyn”, har runnit ut i sanden på grund av motstridiga intressen.