OM HEMTJÄNSTINDEX: Hemtjänstindex skapar ett samlat mått på hemtjänstens kvalitet, för Sveriges alla 290 kommuner. 23 november publiceras Hemtjänstindex för 2022.

En hjälp för kommunerna

Ett index är en sammanvägning av olika mått för att ge en samlad bild. Hemtjänstindex ger alltså en helhetsbild av hur bra en kommun är på att leverera hemtjänst, utifrån seniorernas perspektiv. Indexet fångar upp hela processen, från att behov av hemtjänst uppstår, via ansökan, biståndsbeslut, uppstart och utförande av hemtjänsten. Indexet väger samman alla relevanta mätningar och all relevant fakta och statistik. Hemtjänstindex ska göra det enkelt för kommuner att se vad som behöver göras för att höja kvaliteten.

Beställ kommunrapport

Alla kommuner kan beställa en rapport med en översikt över den egna kommunens resultat. I beställningen ingår även access till ett digitalt rapportverktyg där kommunen på egen hand kan analysera styrkor, utvecklingsområden och få stöd för prioriteringar. Det går även att analysera resultatet ner i detalj. Kommunen får även en skriftlig analys och vi tillhandahåller goda exempel från framgångsrika kommuner . Med hjälp av indexet kan kommuner lära av varandra och sprida de goda exemplen. 

Vi som utvecklar Hemtjänstindex

Hemtjänstindex är ett initiativ från SPF Seniorerna, som tagit fram idén tillsammans med konsulter med bred erfarenhet av både kvalitetsarbete i välfärden och mätningar via index. Samverkande organisationer i projektet är Svenskt Kvalitetsindex, Seniorval.se samt konsultbyråerna TeneliusHolm AB och EYB AB.

Vetenskaplig ledare är professorn i geriatrik Gösta Bucht. Nuvarande och blivande hemtjänstanvändare ska avgöra vilka delar i hemtjänsten som är viktigast för kvaliteten. Detta blir underlag för de experter som ska fastställa den vikt de olika delarna ska ha i indexet. Äldreförvaltningarna i sju kommuner ingår i en referensgrupp till projektet, tillsammans med fem privata företag som bedriver hemtjänst.

Kommuner i referensgruppen

Göteborg
Helsingborg
Nacka 
Nynäshamn
Stockholm
Uppsala
Östersund

Företag i referensgruppen

Attendo
AdeoCare
Blomsterfonden
Eveo
Vardaga

Oberoende granskning

Hemtjänstindex är en genomgång av hemtjänsten i alla Sveriges kommuner. En sådan granskning bör utgå ifrån seniorers syn på hemtjänsten och genomföras av en oberoende instans. Därför är det en särskild poäng att Hemtjänstindex är fristående från såväl organisationer som företräder utförare som fack och arbetsgivare inom den kommunala sektorn.

Frågor och svar

Varför behövs ett Hemtjänstindex?

Trots att hemtjänstens kvalitet följs upp på flera olika sätt finns det inget samlat mått på hur kommunerna lyckas med sitt uppdrag. En kommun har svårt att se vad den lyckas bra med och vad som bör förbättras. Det går inte heller att jämföra olika kommuner för att se vilka som är framgångsrika, och vilka insatser som ger en bra hemtjänst. Hemtjänstindexet kommer att göra de jämförelserna möjliga. Jämförelserna och möjligheten att identifiera framgångsfaktorer kommer att driva på kvalitetsutvecklingen. 

Går det att mäta kvalitet i välfärdstjänster?

Det finns de som hävdar att det inte går, men modern forskning visar hur man gör – se filmen med vår måttexpert Ragne Emardson. Han och andra europeiska forskare har utvecklat en process för mätningar av nya storheter, där en matematisk modell används för att beräkna ett index med flera typer av nyckeltal med olika skalor och enheter.

I debatten hävdas ibland att vi mäter onödigt mycket i välfärden, att till exempel vårdpersonal måste ägna tid till administration av kvalitetsregister istället för vård. Den som är missnöjd med detta är det ofta för att det är svårt att se nyttan med registreringen, hur den kommer till användning. Ett syfte med Hemtjänstindex är just det, att dessa kvalitetsdata ska kunna användas konstruktivt för hemtjänstens kvalitetsutveckling.

Är det ett nytt kvalitetsmått som ska konstrueras?

Ja, på sätt och vis. Indexet blir en måttenhet som inte funnits tidigare. Men indexet utgör en sammanvägning av de mätningar som redan idag görs, och med den information som kommunerna ger om sitt kvalitetsarbete. Ett nytt mått, men inte någon ny mätning.

Vilka mätningar och vilken information handlar det om?

Till exempel Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, Socialstyrelsens enhetsundersökning, kommunernas egna undersökningar, den information kommunerna ger om olika utförares kvalitet och om kvalitetslöften. Det gäller också vilka möjligheter det finns att påverka innehållet, att byta om man är missnöjd, och vilken möjlighet det finns att framföra klagomål och få rättelse. 

Hur görs sammanvägningen?

Vi har under våren 2022 arrangerat workshops med seniorer på olika håll i landet, samt genomfört en omfattande enkät där mer än 1000 seniorer svarat. Där ingick både användare av hemtjänst och anhöriga/närstående. Syftet var att få seniorernas syn på vilka delar av hemtjänsten som är riktigt viktiga, och vilka som är mindre viktiga. Resultatet blev en mycket tydlig bild av hur seniorerna prioriterar, och denna ligger nu till grund för viktningen av indexets totalt 18 kvalitetsområden.

Vi har också löpande kontakter med både kommuner och privata utförare. De kontakterna syftar till att indexet ska redovisas på ett sätt som gör det användbart i utvecklingsarbetet. Indexets viktning grundas enbart på seniorernas uppfattning.

Själva konstruerandet av indexet görs i samarbete med expertis från Borås Högskola och forskningsinstitutet RISE, som är ledande i Sverige på mätteknik.

Hur ska indexet redovisas?

Indexet redovisas en gång om året. Varje kommun kommer att erbjudas en rapport och analys av kvaliteten i kommunens hemtjänst där det in i detalj framgår vad kommunen lyckas bra respektive mindre bra med. 

Samtidigt som analyserna erbjuds släpps en samlad rankinglista över hur Sveriges kommuner lyckas med kvalitetsarbetet i hemtjänsten. Listan redovisas också på delsegment. Rankinglistan och kommunernas placeringar i delsegmenten ska redovisas offentligt.

När kommer det första indexet att presenteras?

23 november 2022.

På vilket sätt kommer indexet att gagna dem som anlitar hemtjänsten?

Indexet kommer att inspirera kommunerna till insatser som både stärker den generella kvaliteten och underlättar för den som vill påverka sin hemtjänst. Däremot går det inte att nu redovisa mått på hur olika hemtjänstutförare lyckas med sin kvalitet. Men ambitionen är att även sådan redovisning ska kunna ges.

Vilka står bakom projektet Hemtjänstindex?

SPF Seniorerna står bakom ansökan till Allmänna Arvsfonden om finansiering, och kommer att via sin organisation och sina medlemmar ta ett stort ansvar för att indexet blir relevant och användbart. SPF Seniorernas egen expert, geriatrikprofessor Gösta Bucht, leder projektet. 

I projektet ingår också Svenskt Kvalitetsindex (som ägs av stiftelsen SIQ), Seniorval.se (jämförelsesajt för äldreomsorg) samt konsultbyråerna TeneliusHolm och EYB AB. Konsulter vid de här byråerna har erfarenhet från tidigare projekt för kvalitetsmätning i vård och omsorg.

Till projektet är knutet en referensgrupp med experter från sju kommuner (Stockholm, Göteborg, Uppsala, Helsingborg, Östersund, Nacka och Nynäshamn) och fem hemtjänstföretag (Attendo, Vardaga, Blomsterfonden, AdeoCare och Eveo). 

Varför är inte SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) med i projektet?

SKR är en intresseorganisation och representerar dem som ska bedömas via indexet, alltså kommunerna. Skulle SKR ha ett stort inflytande över indexets utformning är risken både att konstruktionen blir mer på kommunernas villkor och att förtroendet för indexet skadas. Men SKR är givetvis informerade om projektet och har bidragit med goda råd.

Varför är inte facken, till exempel Kommunal, med i projektet? 

Både facken och arbetsgivarorganisationer som Vårdföretagarna är precis som SKR intresseorganisationer med delvis andra fokus än brukarupplevd kvalitet. Tidigare försök där parterna samverkat för att åstadkomma kvalitetsmätningar, till exempel den ”Etiska Plattformen”, senare kallat ”Välfärdsinsyn”, har runnit ut i sanden på grund av motstridiga intressen.