Mäter kvaliteten i välfärden
Här är bakgrunden till Hemtjänstindex
2022 lanserades på SPF Seniorernas initiativHemtjänstindex. Här, på 105 sekunder, har du bakgrunden till indexet och hur det är uppbyggt.
2022 lanserades på SPF Seniorernas initiativHemtjänstindex. Här, på 105 sekunder, har du bakgrunden till indexet och hur det är uppbyggt.
Hemtjänstens kvalitet varierar stort mellan kommunerna. Det konstateras i SPF Seniorernas rapport ”Hemtjänstens kvalitet beror på var du bor. Ska det vara så?”. Utifrån rapportens slutsatser presenterar SPF Seniorerna sex åtgärder som kan utveckla hemtjänsten i hela Sverige.
Rapporten bygger på de data som Hemtjänstindex samlar in från alla landets kommuner. Rapportens iakttagelser, analys och slutsatser presenterades under Almedalsveckan 2023 på SPF Seniorernas seminarium med samma namn. Rapporten visar att de stora skillnaderna i hemtjänstens kvalitet inte beror på hur mycket resurser som kommunen har anslagit för hemtjänst och inte heller på kommunens storlek, geografiska placering, eller om kommunen tillämpar valfrihetssystem.
Utifrån rapportens slutsatser föreslår SPF Seniorerna sex åtgärder som skulle utveckla hemtjänsten i Sverige och göra den mer likvärdig för alla seniorer som behöver den:
Hemtjänstens kvalitet beror på var du bor. Ska det vara så? Vid ett seminarium under Almedalsveckan presenterar SPF Seniorerna och Hemtjänstindex en rapport över läget i den svenska hemtjänsten. Experter, beslutsfattare och seniorer diskuterar hur vad som måste göras för att komma till rätta med bristerna och se till att hemtjänsten går att lita på oavsett vilken kommun du bor i. Hemtjänstindex är ett initiativ från och ägs av SPF Seniorerna och har tagits fram med stöd från Allmänna arvsfonden. En rad experter, bland annat från statliga forskningsinstitutet RISE, har medverkat till indexet, som syftar till att stimulera kvalitetsarbetet i kommunerna.
Medverkande:
Gösta Bucht, Professor i geriatrik, vetenskaplig ledare för Hemtjänstindex
Christian Carlsson, Ordförande i Socialutskottet, (KD)
Anna Vikström, Ledamot av Socialutskottet, (S)
Sabina Joyau, Äldresamordnare, Sveriges Kommuner och Regioner
Eva Eriksson, Förbundsordförande, SPF Seniorerna
Martin Engman, Moderator, Samhällspolitisk chef, SPF Seniorerna
Tid: Torsdagen den 29 juni kl 16-16.45
Plats: Sal B 14, Universitetet, Cramergatan , Visby
För att hemtjänsten ska fungera måste informationen vara bra. Vid detta webinarium berättar seniorerna hur de vill ha informationen på kommunens webb. Kommuner som lyckas bra med sin information berättar hur de gör. Vi får också veta när Hemtjänstindex granskar kommunens webb inför höstens indexsammanställning, och vad som kommer att granskas. Arrangörer är Hemtjänstindex och Seniorval.se.
Bra information är viktigt för kvaliteten i hemtjänsten. Vårt delindex som mäter just informationen visade 2022 på en stor förbättringspotential hos kommunerna. Här finns en checklista för kommuner som vill uppgradera sin hemsida för att bättre möta seniorernas önskemål och behov. I listan finns både konkreta tips och goda exempel att ta efter. Checklistan finns här.
En kommun kan beställa en fördjupande rapport om den egna hemtjänstens kvalitet. Kommunen får då tillgång till ett digitalt verktyg som gör egna analyser möjliga. Här förklarar vi hur rapporten och verktyget fungerar och kan användas i kommunens kvalitetsarbete.
Den 23 november presenteras 2022 års hemtjänstindex. I samband med detta arrangeras ett seminarium i Stockholm, där experter, verksamhetsföreträdare och beslutsfattare diskuterar kvalitet i hemtjänsten. Dessutom prisas årets hemtjänstkommun, som får berätta om hur de gjort för att bli bäst i Sverige på hemtjänst.
Seminariet hålls på SIS konferenscenter, Solnavägen 1 E/Torsplan i Stockholm, den 23 november kl 10-12. Seminariet är öppet för allmänheten, men anmälan är obligatorisk. Anmäl deltagande till projektledaren Helena Olsson, helena.olsson@spfseniorerna.se.
Vid seminariet medverkar bland andra professorn i geriatrik och Hemtjänstindex vetenskapliga ledare Gösta Bucht, måttexperten vid Borås Högskola Ragne Emardson, SKR:s äldresamordnare Greger Bengtsson, representanter för referenskommuner och kommuner som lyckats bra i årets index, samt SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
Under sommaren arrangerade Hemtjänstindex ett antal webbinarier för i första hand kommunernas förvaltningar. Nu finns en inspelad version för den som vill ha en grundlig genomgång av indexet och dess användning. Bland andra medverkar SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson och projektets vetenskaplige ledare, professor Gösta Bucht.
Hemtjänstindex och initiativtagaren SPF Seniorerna var på plats vid årets Almedalsvecka. Ett seminarium, en politikerutfrågning och flera enskilda möten med partier och enskilda politiker genomfördes.
Bland dem som uppmärksammade Hemtjänstindex i Almedalen fanns tidningarna Senioren och Altinget. Det välbesökta seminariet där indexidén presenterades bevakades av Senioren, vars reporter bland annat noterade inlägget från Greger Bengtsson, äldresamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner:
– Att mäta och jämföra är kanonbra. Men också svårt att analysera. Vi har i mer än 15 års tid mätt i våra öppna jämförelser men inte fått det att flyga så att säga. Sämre placerade kommuner har ofta inte lyckats förbättra sig, trots mätresultat och kritisk uppmärksamhet i media.
– Men om SPF Seniorerna lyckas med sitt hemtjänstindex så är det naturligtvis bra. Vi hoppas på det. Det står och faller med att uppgifterna och resultaten efterfrågas.
Senioren skrev också om ”Heta Stolen” med socialminister Lena Hallengren (S) och Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall. Vid utfrågningen fick de båda politikerna gissa hur seniorerna rangordnat olika inslag i hemtjänsten. Därefter fick de veta svaret, som tagits fram via en enkät och flera workshops och kommer att styra viktningen när indexet sätts samman.
Lena Hallengren menade vid utfrågningen att indexet inte kan vara till ”någon nackdel”, men ansåg att en ny äldreomsorgslag är viktigare för att lyfta äldreomsorgen.
Camilla Waltersson Grönvall välkomnade indexet i en intervju i Altinget:
– Jag tror det är positivt med kvalitetsindexet, det är en positiv under ifrån-effekt. Där man ser var man ligger högt och var man ligger lågt i index, och vad man kan göra för att förbättra det. Det är så jag tycker att politiken ska fungera, säger Grönvall till Altinget och tillägger:
– Men att man kan se om grannkommunerna ligger högt i alla variabler, att man då sporras i att utvecklas.
Måndagen den 4 juli kl 9-9.45: Hur bra är hemtjänsten i din kommun? Nu tar vi fram måttet som visar kvaliteten i hemtjänsten
Plats: E-huset, Högskolan, Huvudentré Cramérgatan 3, sal E35
Pandemin satte ljuset på hemtjänsten. Många seniorer vittnade om bristande kvalitet i hemtjänsten. Men idag saknas ett samlat mått på hemtjänstens kvalitet. Det går inte att avgöra om reformer och satsningar verkligen resulterar i en bättre hemtjänst. Vad kan vi göra åt detta?
SPF Seniorerna tar nu initiativ till att mäta kvaliteten i kommunernas hemtjänst. Vi startar Hemtjänstindex, en årlig sammanvägning av olika mått för att ge en samlad bild av hemtjänstens kvalitet i varje kommun. Hemtjänstindex presenteras första gången hösten 2022. Då visas statusen i varje kommuns hemtjänst, och det blir möjligt att identifiera framgångsrecept som andra kan ta efter. Hemtjänstindex redovisas också som en rankninglista där det framgår vilka som kommuner som lyckas bäst, och vilka som har en läxa att göra. Hemtjänstindex tas fram med stöd från Allmänna arvsfonden. Vid seminariet berättar vi mera om hur Hemtjänstindex är uppbyggt och tänkt att fungera. Men hur reagerar en kommun om indexet visar på brister i hemtjänsten? Blir indexet ändå ett välkommet verktyg eller en anledning till bortförklaringar?
Medverkande:
Eva Eriksson, förbundsordförande, SPF Seniorerna
Oliver Rosengren, kommunalråd (M) i Växjö
Greger Bengtsson, samordnare äldreomsorg, Sveriges Kommuner och Regioner
Peter Söderman, expert i projektet, Hemtjänstindex
Håkan Tenelius, moderator, Hemtjänstindex
Måndagen den 4 juli kl 10-10.30: Har ni koll på vad seniorerna anser är viktigast i hemtjänsten? Heta Stolen med S och M
Plats: SPF Seniorernas tält på Cramérgatan
Regering och riksdag satsar miljarder på att stärka äldreomsorgen. Men gör pengarna nytta? Hur viktar seniorerna själva hemtjänstens olika delar?
I höst presenteras för första gången ett index som mäter hur väl kommunerna lyckas med kvaliteten i hemtjänsten. Indexet bygger på en omfattande undersökning. Vi låter Socialdemokraternas och Moderaternas främsta socialpolitiker gissa utfallet – och presenterar därefter facit. Vi samtalar om vikten av att kvaliteten mäts för att den ska bli bättre. Socialminister Lena Hallengren (S) och Camilla Walterson Grönvall (M) gissar vad seniorer anser är viktigast i hemtjänsten. Ett samtal om kvalitet.
Medverkande:
Lena Hallengren, socialminister
Camilla Waltersson Grönvall, riksdagsledamot, (M)
Eva Eriksson, förbundsordförande, SPF Seniorerna
Håkan Tenelius, moderator
Hemtjänsten bör sträva efter att bli en god arbetsgivare med goda arbetsvillkor och goda arbetsmiljöer. Då kan kontinuiteten och därmed kvaliteten i förbättras. Det säger Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson hos Moderaterna, som svar på våra frågor om hemtjänsten till riksdagspartierna.
På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?
När det gäller hemtjänsten handlar främst om tillgänglighet, kontinuitet och goda språkkunskaper i svenska samt likvärdighet.
Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?
Det handlar främst om att genomföra verksamhetsbesök och ta del av rapporter och analyser rörande äldreomsorg och hemtjänst.
Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?
Att sträva efter att bli en attraktivare arbetsgivare med goda arbetsvillkor och arbetsmiljöer så att kontinuiteten i verksamheten kan förbättras.
Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?
Att den svenska hemtjänsten har personal som vill väl och som är hjälpsam och engagerad.
Digitala lösningar för att underlätta personalens arbete där det går är ett sätt att höja hemtjänstens kvalitet. Det säger Linda Lindberg, Sverigedemokraterna, som representerar partiet i Riksdagens socialutskott. Hon ser språkproblem inom hemtjänsten – det är angeläget att den äldre kan kommunicera med omsorgspersonalen, säger hon i vår intervju.
På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?
Ser man till coronapandemin och de brister som uppdagades bör man se över frågan om krisberedskap och kommunikation.
Ser vi specifikt till hemtjänsten så behöver fokus dels ligga på att stärka personalens arbetssituation, genom att få bort minutscheman och förbättra arbetsmiljön i stort, vilket med största sannolikhet skulle leda till ett bättre bemötande och en ökad närvaro vid besök hos den äldre. Det är också viktigt att vi får en bättre kontinuitet vad gäller personal. Idag är det alldeles för stor omsättning på omsorgspersonal som besöker den äldre i hemmet. Det skapar såväl otrygghet som onödiga risker. Här behöver vi få till ett team som arbetar kring den äldre. Vidare har vi tyvärr en problematik med språkproblem även inom hemtjänsten vilket för många äldre kan upplevas som otryggt. Det är angeläget för oss att den äldre kan kommunicera med omsorgspersonalen.
Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?
Jag har ett gott samarbete med våra kommunala företrädare som lyfter upp erfarenheter och goda exempel. Utöver det förs det dialog med organisationer som är engagerade i frågan, men vi gör också verksamhetsbesök för att skapa oss en lägesbild. En värdefull dialog förs också med medlemmar som arbetar inom äldreomsorgen på olika sätt. Givetvis tar vi del av de rapporter och den statistik som finns tillgänglig.
Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?
För att få en välmående personal och nöjda äldre så behöver schemaläggning, kontinuitet och bemanning förbättras. Det är människor som vårdar människor. Att kommunerna dessutom är nyfikna på att införa moderna digitala lösningar för att underlätta arbetet i de fall det går, är också ett sätt att höja kvalitén.
Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?
Att vi möjliggör för den äldre att få bo hemma så länge den själv önskar.
Under två år är Allmänna arvsfonden med och finansierar vårt projekt Hemtjänstindex. Arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet, där Hans Andersson är enhetschef. Det finns tre kriterier för bidrag från fonden, och enligt Hans Andersson uppfyller Hemtjänstindex alla tre. Han förklarar också bakgrunden till att riksdagen instiftade Allmänna arvsfonden, och hur det kommer sig att numera också äldre personer är målgrupp för fondens insatser. Håkan Tenelius intervjuar.
Andelen timanställningar och korttidsanställningar måste minska. I stället måste det ske satsningar på heltidsanställningar. Så kan hemtjänsten stärkas, säger Kristina Nilsson (S), när hon svarar på våra frågor om kvaliteten i hemtjänsten. Kristina Nilsson är vice ordförande i Riksdagens socialutskott.
På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?
Idag har många äldre som bor hemma sammansatta vårdbehov och får insatser från flera olika aktörer. Äldre med hemtjänst upplever i många fall att hjälpen man får är för splittrad och ges av för många personer. Därför vill vi införa en lagstadgad ordning där hemtjänsttagare får en namngiven omsorgskontakt som man själv och ens anhöriga vet att man kan kontakta och som håller ihop hemtjänsten kring den äldre. För att säkerställa kvaliteten vill vi att den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.
Arbetsgivaren måste säkerställa att personalen har tillräcklig kompetens för att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, göra riskbedömningar och följa upp vårdtagarens hälsotillstånd. För detta behövs tillräckligt antal sjuksköterskor som kan handleda.
Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?
Som riksdagsledamot tar jag del av rapporter från myndigheter såsom Socialstyrelsen och IVO samt från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Jag får också rapporter och träffar representanter från kommuner, tjänstemän, verksamhetsansvariga och politiker. Dessutom träffar jag företrädare för de fackliga organisationerna, Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet. Dessutom gör jag studiebesök lokalt i olika verksamheter inom äldreomsorgen. För övrigt har jag arbetat med äldreomsorg under många år innan jag fick politiska uppdrag på heltid.
Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?
Minska andelen timanställningar och korttidsanställningar. Satsa på heltidsanställningar. Utöka sjuksköterskebemanningen och för diskussioner med regionen om hur läkarbemanningen kan säkerställas. Möjliggör för fler att vidareutbilda sig till exempel genom äldreomsorgslyftet. Gör det möjligt för fler undersköterskor att via Yrkeshögskolan utbilda sig till specialistundersköterskor med inriktning mot äldrevård och demensvård.
Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?
Det finns många som arbetar inom hemtjänsten som har ett starkt engagemang för sitt jobb och sina arbetsuppgifter och känner starkt för de äldres behov och önskemål. Om man kombinerar det med det stora nationella intresse som finns för att öka resurserna och förbättra kvaliteten och personalens kompetens, finns det en jättechans att skapa en riktigt bra äldreomsorg där hemtjänsten blir ett viktigt nav i vården och omsorgen av Sveriges äldre.
En fast omsorgskontakt i hemtjänsten och en medicinskt ledningsansvarig läkare i varje komun. Det är insatser som kan höja hemtjänstens kvalitet. Det säger Lina Nordquist, Liberalerna, när vi fortsätter vår rundfråga bland riksdagspartiernas socialpolitiska talespersoner.
På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?
Kontinuitet, kompetens och kommunikation är avgörande för att skyddsnätet ska vara det bästa vi kan väva. Den som arbetar i hemtjänsten ska ha kunskap och förmågor att kunna ge god omsorg, och för att de kunnigaste ska stanna i yrket krävs goda arbetsvillkor. Det är hög tid för en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Varje kommun bör också inrätta en medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL) som bedömer medicinska konsekvenser av strategiska beslut, värderar nya metoder, granskar rutiner och ger råd om hur verksamhetens resurser bör prioriteras utifrån vårdtagarnas behov.
Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?
För att få en trovärdig helhetsbild kombinerar jag statistik och rapporter med samtal. Jag lär mig oerhört mycket av möten med omsorgstagare, anställda och anhöriga.
Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?
Självbestämmandet behöver öka och minuträkningen minska. Min egen känsla av trygghet behöver väga tyngre i bedömningen av mina behov.
Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?
Klokt utformad hemtjänst ökar självständigheten hos både omsorgstagare och anhöriga. Hemtjänst gör att människors energi räcker till att leva, inte bara att överleva.
Kontinuiteten är viktig för hemtjänstens kvalitet, både för den äldres trygghet och för personalens upplevelse av att göra ett bra jobb och räcka till. Det säger Sofia Nilsson, Centerpartiet, när hon svarar på våra frågor till partiernas representanter i Riksdagens socialutskott.
På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?
Jag bedömer att kvaliteten inom hemtjänsten behöver höjas framförallt genom att stärka och förbättra kontinuiteten. En god kontinuitet leder till att personalen kan se, reagera och agera på förändringar/försämringar hos den äldre på ett tidigt stadie som i sig leder till att insatser kan sättas in tidigt. Att ha ett kontinuitetsmål på max 10 personer under en tvåveckorsperiod är ett tydligt mål som kommunerna borde sätta för att höja kvaliteten. En god kontinuitet är otroligt viktigt för den äldres trygghet och för personalens upplevelse av att göra ett bra jobb och räcka till.
Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?
Dels för jag en kontinuerlig dialog med kommunpolitiker runt om i landet. Men framförallt så arbetar jag fortfarande själv, då och då, som sjuksköterska i hemsjukvården i en kommun här i Nordostskåne.
Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?
Som kommunpolitiker hade jag satsat på personalen. Att ha anställda i hemtjänsten som är utbildade undersköterskor är en framgångsfaktor och en viktig åtgärd för att höja kvaliteten. Jag hade även uppmuntrat och satsat på att de vårdbiträden som vill läsa vidare till undersköterska, och på de undersköterskor som vill specialisera sig till exempelvis Silviasyster. De hade fått göra det på betald arbetstid.
Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?
Den främsta styrkan är att våra äldre medborgare får möjlighet att få vård och omsorg i hemmet. Vår hemtjänst skapar möjligheter att bo kvar hemma längre (om man vill det) och ger mer makt åt våra äldre.
Vi har frågat riksdagspartiernas socialpolitiska talespersoner vad de anser om hemtjänsten och dess kvalitet. Margareta Fransson representerar Miljöpartiet i Socialutskottet.
Mitt första jobb var inom hemtjänsten som 19-åring och det jag tyckte var utmanande då och som fortfarande verkar vara ett problem är den bristande kontinuiteten för både den som behöver hjälp och stöd och den som ger hjälp och stöd. Med ett mindre antal personer man träffar för båda parter förbättras möjligheterna till en god vård och ökad patientsäkerhet. Ett exempel jag upplevt är att jag själv visste på vilket sätt jag kunde få en gammal dam att äta maten med andra inte hade samma kontakt. Exemplet med maten är otroligt viktigt för det handlar om att få i sig kost men även att minska fallolyckor och ökad livskvalitet.
Att äta i lugn och ro, känna lukten av olika ingredienser ökar aptiten och livskvaliteten. Med mer tid för mat och att fler kunde äta tillsammans tror jag är ett område som verkligen behöver stärkas likaså att få hjälp med sin munhälsa.
Numera är jag utbildad uroterapeut så en hög prioritet för mig är att alla ska kunna få sköta sin tarm och blåsa i lugn och ro samt att få hjälp för att kunna bli torr. Det är alldeles för vanligt att man bara ger en vårdtagare en blöja utan att utreda orsak till läckage eller ta reda på varför personen läcker. Det kan ibland vara väldigt enkla hjälpmedel som behövs, t ex byxor som är enkla att ta av och på när man har fingrar som värker.
Det är många som är ensamma idag och kanske bara träffar någon för ett kort möte som i sin tur ska springa vidare till nästa brukare. Ensamheten är något som vi måste ta tag i nationellt.
Generellt sett behöver även arbetsmiljön förbättras inom hemtjänsten så att fler orkar arbeta heltid. MP:s återhämtningsbonus som vi fick igenom när vi satt i regeringen är ett första steg för förbättrad arbetsmiljö.
Det är viktigt att man har en bra dialog med företrädare ute i landet. Jag själv sitter i partistyrelsen och har nära kontakt med gröna seniorer men även kommunpolitiker minst en gång i månaden. Sen är det viktigt att allmänt följa debatten och hålla sig a jour med hur det ser ut i landet. Min mamma bor på ett demensboende så där kan jag även se hur det fungerar för henne och jag måste säga att jag är väldigt nöjd. Tidningen Senioren kommer till vårt kansli i riksdagen.
Det är utmanande att bara nämna en enskild insats men när jag nu måste välja en enskilt insats skulle det vara att öka brukarmedverkan och införa brukarrevisioner inom hemtjänsten. Det är viktigt att de som får hemtjänst också ges en reell möjlighet att påverka sin och andras situation reellt. För mer information hänvisar jag till vår kommittémotion om vår äldrepolitik, ett rikare liv för äldre: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ett-rikare-liv-for-aldre-_H9024065
Vi har en fantastisk personal som varje dag utför otroligt fina insatser men tyvärr, många gånger i det fördolda. Hur många skulle klara av att möta en så stor spännvidd av utmaningar och aldrig riktigt veta vad som finns bakom nästa dörr? Dessutom kan man ju, med hjälp av hemtjänst, bo kvar så länge som möjligt i sitt hem där man har minnen omkring som man samlat på sig.
Det viktigaste ledet i arbetet med att ta fram ett kvalitetsindex för hemtjänsten är att låta seniorerna själva tala om vad som är viktigast av allt som berör hemtjänsten. Det gör vi genom workshops på olika håll i Sverige. Den första hölls på Kungsholmen i Stockholm i mitten av april. En av de medverkande där var Birgitta Thulin, som här berättar om vad hon tyckte. Trots att hon vet en hel del om hemtjänsten och kände de övriga deltagarna sedan innan överraskades hon av något hon inte insett innan.