Kategori Nyheter

Idag är det oerhört svårt att mäta kvalitet i välfärden över huvud taget. Det säger Gösta Bucht, professor i geriatrik och vetenskaplig ledare för projektet Hemtjänstindex. De mätningar som finns tittar oftast på ett enda område och är subjektiva. Dessutom gör kommunerna olika, och det är svårt att jämföra. Därför behövs ett hemtjänstindex.  

Se intervjun med Gösta Bucht här:

Arbetet att utveckla ett hemtjänstindex har inletts med att en rad experter inom olika områden – äldreomsorg, sjukvård, geriatrik, IT, kvalitetsforskning och statistik – har samlat alla de skalor, enkäter och kvalitetsregister som kan vara viktiga för att beskriva hur en kommun sköter sin kvalitet.

Seniorer rangordnar

Materialet presenteras för personer inom SPF Seniorerna med kunskap om äldreomsorg för att dubbelkolla experternas arbete. Sedan kommer den viktigaste delen i arbetet, enligt Gösta Bucht:

–  Det är när resultatet lämnas över till seniorer i olika delar i Sverige som i workshops ska titta på materialet och komma överens om vilka områden som är viktiga, så att vi får en rangordning och en tyngd på det som de tycker är allra viktigast.

Hur ska kommunerna motiveras att använda hemtjänstindexet? Redan nu deltar flera kommuner i arbetet med att utveckla indexet och kan förmedla budskapet till andra. Gösta Bucht tror också att kommunerna kommer att lockas av användbarheten. När de börjar använda indexet får de en möjlighet att tydligt se vad som fungerar bra och mindre bra ur en seniors synvinkel. 

– Vi hoppas att det i nästa steg kan leda till att de startar ett målinriktat och bra förbättringsarbete.  Men de kommer också att kunna jämföra sig med andra och se vad man ligger efter med och se vad andra har gjort på ett bättre sätt.

Går inte att ligga sist

– Effekten blir att vi äntligen, på ett evidensbaserat sätt, kan se skillnader mellan kommuners sätt att utföra hemtjänst, bättre eller sämre på olika områden. Det underlättar för kommunerna att faktiskt bli bättre, och kommer att göra att det blir mer jämlikt över Sveriges land. För det går inte att ligga sist i den här listan, säger Gösta Bucht.

– Personligen tror jag att det kommer att bli betydligt bättre fart på det här med kvalitet i vården. För det har hittills bara varit ord, utan särskilt mycket innehåll.

Det går att mäta välfärd. Men processen kräver både hjärta och hjärna. Det säger måttexperten Ragne Emardson. Han har en bakgrund som mättekniker på NASA och har mätt allt atmosfär till jordbävningar. Idag är han vetenskaplig ledare på Borås Högskola. I arbetet med Hemtjänstindex deltar han som expert på konstruktionen av indexmått. 

Se intervjun med Ragne Emardson här:

– Ett index är som vilken storhet som helst, som kilogram. Begreppet brukar vi använda för sammansatta storheter, som vi kombinerar till ett nytt mått som vi inte haft tidigare. Olika delar kan vara olika viktiga, så de måste viktas. Det är beslut som vi måste fatta.

Allt går att mäta

Ragne Emardson får ofta frågan om det går att mäta olika saker. Hans svar brukar bli ja – nästan allt går att mäta. Alltså även kvaliteten i olika välfärdstjänster. 

– Det finns modern forskning som visar hur man gör för att mäta nya saker, en tydlig process som visar de olika steg som måste tas när man ska mäta något som inte mätts förut.

I denna process måste enligt Ragne Emardson två viktiga aspekter finnas med: det krävs både hjärta och hjärna. Hjärtat innebär att det för alla användare ska kännas som att det som mäts är det viktiga, det vi är intresserade av. Det handlar om en överenskommelse – alla är överens om vad som ska ingå i måttet.

– Det jag kallar hjärna är den vetenskapliga metodiken som måste till. Vi behöver följa den korrekta processen för att utveckla måttet. Det måste gå att återskapas av andra, det kan inte vara så att vi kom framtill ett resultat och någon annan kom fram till något annat.

– Om vi fått med både hjärta och hjärna, då kan vi få fram ett nytt mått, då kan vi mäta den här storheten.

Ger svart på vitt

Ragne Emardson tror att hemtjänstindex kommer att få effekt på kvaliteten i hemtjänsten. Med ett nytt index som mäter något vi inte mätt förut får vi en tydlig information, svart på vitt.

– Jag både tror och hoppas att detta kommer att leda till en bättre kvalitet i hemtjänsten för dem som använder den. Men jag tror också att detta kan bli hjälp och stöd till dem som jobbar i verksamheten, det blir en väldigt tydlig feed back när något fungerar bra.

– Till sist tror jag att det blir väldigt användbart när man ser hur pengar kan användas på bästa sätt, var insatserna gör störst nytta. Det blir väldigt tydligt att koppla det till mätresultat.

SPF Seniorerna, seniororganisationen med en kvarts miljon medlemmar i 750 föreningar över hela Sverige, är initiativtagare till utvecklingen av ett hemtjänstindex. Det vetenskapliga arbetet i projektet leds av organisationens sakkunnige inom vård och omsorg, professor Gösta Bucht. Men bakom projektet står också en grupp andra aktörer med kompetenser som kompletterar varandra.

Seniorval är Sveriges ledande informationstjänst kring boende, service och omsorg för senioråren. Initiativet till tjänsten togs 2012 av Fanny Falkenberg och Pernilla Kristoffersson när deras familjer skulle hjälpa mor- och farföräldrar att få äldreomsorg. Över en halv miljon personer använder Seniorval årligen. Seniorval har en unik kunskap om vad äldre och närstående vill veta när de söker efter äldreomsorg, liksom hur kommunerna idag informerar om hemtjänst och andra delar av äldreomsorgen.

Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har mer än 30 års erfarenhet av undersökningar och sammanställningar av index för olika branscher, företag och organisationer. SKI undersöker bland annat hur medborgarna uppfattar samhällsservicen från kommuner och myndigheter. SKI ägs av Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ. Bakom SIQ, som instiftats av regeringen, står Tillväxtverket och en rad organisationer och företag som Försvarsmakten, Vinnova, Sveriges Allmännytta, SJ, SKF, Volvo samt flera regioner och kommuner.

Från EYB AB deltar konsulten Peter Söderman. Han har drygt 20 års erfarenhet av kvalitetsutveckling inom såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn. Åren 2012–2019 var han konsult hos bland annat Vårdföretagarna och SKR. Han bidrog också till projektet Etisk plattform, vars syfte var att utveckla modeller och metoder för att följa upp och redovisa kvalitet inom vård och omsorg. Etisk plattform, senare Välfärdsinsyn, var ett försök från regeringen och arbetsmarknadens parter att hitta kvalitetsmått. Projektet fullföljdes aldrig.

Från TeneliusHolm AB deltar konsulterna Håkan Tenelius, Lotta Edholm och Stefan Holm. Håkan Tenelius var tidigare näringspolitisk chef vid Vårdföretagarna och deltog bland annat i arbetet med Etisk plattform. Lotta Edholm har en bakgrund i politiken, som skolborgarråd i Stockholm och senast statlig utredare av förskolan. Stefan Holm är expert på offentlig upphandling med en bakgrund i Almega och Svenskt Näringsliv.

Allmänna Arvsfonden står för finansieringen av projektet Hemtjänstindex. Arvsfonden tar emot arv från avlidna som inte efterlämnar nära anhöriga. Med pengarna finansierar Arvsfonden projekt till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Arvsfonden stöder uppbyggnaden av Hemtjänstindex under två år. 

SPF Seniorerna lanserar ett nytt hemtjänstindex som jämför kommuners kvalitet i hemtjänsten och identifierar framgångsfaktorer utifrån seniorers synvinklar hos dem som lyckas bra. Initiativet finansieras via Allmänna arvsfonden.

– Idag är det oklart vad som är en bra hemtjänst och vad man ska förvänta sig av den. Min förhoppning är att indexet kan sätta fingret på vad seniorer uppfattar som viktigt. Vi äldre kan vara medskapare, då kommunerna och andra utförare utvecklar hemtjänsten. Genom att skapa modeller för att mäta kvaliteten i välfärden skapas förutsättningar att använda resurserna mer effektivt i kvalitetsarbetet, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.

Hemtjänstindexet blir en sammanvägning av framför allt befintliga mätningar och statistik om hemtjänsten. För att avgöra vad som är viktigt för hemtjänstens kvalitet kommer SPF Seniorernas medlemmar att medverka. Flera kommuner och privata aktörer ska bidra till att indexet utformas så att det blir användbart i kommunernas utvecklingsarbete.

För konstruktionen av indexet tar SPF Seniorerna hjälp av expertis på mått- och indexkonstruktion. I projektet medverkar också bland andra Svenskt Kvalitetsindex och Seniorval.

Via en årlig ranglista över hur Sveriges kommuner lyckas med kvalitetsarbetet i hemtjänsten och en kommunrapport kommer kommunerna ha underlag för fortsatt kvalitetsarbete. Lanseringen av indexet beräknas till andra halvåret 2022.

– Det är positivt att kvaliteten i välfärden följs upp. Under pandemin har dessutom behoven i äldreomsorgen fått särskild uppmärksamhet. SPF Seniorernas projekt kan bli viktigt i kommunernas utvecklingsarbete och därmed förbättra för Arvsfondens nya målgrupp äldre personer, säger Hans Andersson, enhetschef Arvsfonden.

Vetenskaplig ledare och kontaktperson är geriatrikprofessor Gustaf (Gösta) Bucht, tlf. 073–444 40 88.