Kategori Nyheter

Idag har många äldre som bor hemma sammansatta vårdbehov och får insatser från flera olika aktörer. Äldre med hemtjänst upplever i många fall att hjälpen man får är för splittrad och ges av för många personer. Därför vill vi införa en lagstadgad ordning där hemtjänsttagare får en namngiven omsorgskontakt som man själv och ens anhöriga vet att man kan kontakta och som håller ihop hemtjänsten kring den äldre. För att säkerställa kvaliteten vill vi att den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.

Arbetsgivaren måste säkerställa att personalen har tillräcklig kompetens för att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, göra riskbedömningar och följa upp vårdtagarens hälsotillstånd. För detta behövs tillräckligt antal sjuksköterskor som kan handleda.

Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?

Som riksdagsledamot tar jag del av rapporter från myndigheter såsom Socialstyrelsen och IVO samt från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Jag får också rapporter och träffar representanter från kommuner, tjänstemän, verksamhetsansvariga och politiker. Dessutom träffar jag företrädare för de fackliga organisationerna, Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet. Dessutom gör jag studiebesök lokalt i olika verksamheter inom äldreomsorgen. För övrigt har jag arbetat med äldreomsorg under många år innan jag fick politiska uppdrag på heltid.

Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?

Minska andelen timanställningar och korttidsanställningar. Satsa på heltidsanställningar. Utöka sjuksköterskebemanningen och för diskussioner med regionen om hur läkarbemanningen kan säkerställas. Möjliggör för fler att vidareutbilda sig till exempel genom äldreomsorgslyftet. Gör det möjligt för fler undersköterskor att via Yrkeshögskolan utbilda sig till specialistundersköterskor med inriktning mot äldrevård och demensvård. 

Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?

Det finns många som arbetar inom hemtjänsten som har ett starkt engagemang för sitt jobb och sina arbetsuppgifter och känner starkt för de äldres behov och önskemål. Om man kombinerar det med det stora nationella intresse som finns för att öka resurserna och förbättra kvaliteten och personalens kompetens, finns det en jättechans att skapa en riktigt bra äldreomsorg där hemtjänsten blir ett viktigt nav i vården och omsorgen av Sveriges äldre.

En fast omsorgskontakt i hemtjänsten och en medicinskt ledningsansvarig läkare i varje komun. Det är insatser som kan höja hemtjänstens kvalitet. Det säger Lina Nordquist, Liberalerna, när vi fortsätter vår rundfråga bland riksdagspartiernas socialpolitiska talespersoner.

På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas? 

Kontinuitet, kompetens och kommunikation är avgörande för att skyddsnätet ska vara det bästa vi kan väva. Den som arbetar i hemtjänsten ska ha kunskap och förmågor att kunna ge god omsorg, och för att de kunnigaste ska stanna i yrket krävs goda arbetsvillkor. Det är hög tid för en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Varje kommun bör också inrätta en medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL) som bedömer medicinska konsekvenser av strategiska beslut, värderar nya metoder, granskar rutiner och ger råd om hur verksamhetens resurser bör prioriteras utifrån vårdtagarnas behov.

Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige? 

För att få en trovärdig helhetsbild kombinerar jag statistik och rapporter med samtal. Jag lär mig oerhört mycket av möten med omsorgstagare, anställda och anhöriga. 

Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre? 

Självbestämmandet behöver öka och minuträkningen minska. Min egen känsla av trygghet behöver väga tyngre i bedömningen av mina behov. 

Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten? 

Klokt utformad hemtjänst ökar självständigheten hos både omsorgstagare och anhöriga. Hemtjänst gör att människors energi räcker till att leva, inte bara att överleva. 

Kontinuiteten är viktig för hemtjänstens kvalitet, både för den äldres trygghet och för personalens upplevelse av att göra ett bra jobb och räcka till. Det säger Sofia Nilsson, Centerpartiet, när hon svarar på våra frågor till partiernas representanter i Riksdagens socialutskott.

På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?

Jag bedömer att kvaliteten inom hemtjänsten behöver höjas framförallt genom att stärka och förbättra kontinuiteten. En god kontinuitet leder till att personalen kan se, reagera och agera på förändringar/försämringar hos den äldre på ett tidigt stadie som i sig leder till att insatser kan sättas in tidigt. Att ha ett kontinuitetsmål på max 10 personer under en tvåveckorsperiod är ett tydligt mål som kommunerna borde sätta för att höja kvaliteten. En god kontinuitet är otroligt viktigt för den äldres trygghet och för personalens upplevelse av att göra ett bra jobb och räcka till.

Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?

Dels för jag en kontinuerlig dialog med kommunpolitiker runt om i landet. Men framförallt så arbetar jag fortfarande själv, då och då, som sjuksköterska i hemsjukvården i en kommun här i Nordostskåne. 

Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?

Som kommunpolitiker hade jag satsat på personalen. Att ha anställda i hemtjänsten som är utbildade undersköterskor är en framgångsfaktor och en viktig åtgärd för att höja kvaliteten. Jag hade även uppmuntrat och satsat på att de vårdbiträden som vill läsa vidare till undersköterska, och på de undersköterskor som vill specialisera sig till exempelvis Silviasyster. De hade fått göra det på betald arbetstid.

Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?

Den främsta styrkan är att våra äldre medborgare får möjlighet att få vård och omsorg i hemmet. Vår hemtjänst skapar möjligheter att bo kvar hemma längre (om man vill det) och ger mer makt åt våra äldre.   

Vi har frågat riksdagspartiernas socialpolitiska talespersoner vad de anser om hemtjänsten och dess kvalitet. Margareta Fransson representerar Miljöpartiet i Socialutskottet.

• På senare tid, inte minst genom pandemin, har kvaliteten och behoven i äldreomsorgen uppmärksammats. Om vi ser specifikt till hemtjänsten, i vilka avseenden eller på vilka områden bedömer du att kvaliteten behöver stärkas?

Mitt första jobb var inom hemtjänsten som 19-åring och det jag tyckte var utmanande då och som fortfarande verkar vara ett problem är den bristande kontinuiteten för både den som behöver hjälp och stöd och den som ger hjälp och stöd. Med ett mindre antal personer man träffar för båda parter förbättras möjligheterna till en god vård och ökad patientsäkerhet. Ett exempel jag upplevt är att jag själv visste på vilket sätt jag kunde få en gammal dam att äta maten med andra inte hade samma kontakt. Exemplet med maten är otroligt viktigt för det handlar om att få i sig kost men även att minska fallolyckor och ökad livskvalitet. 

Att äta i lugn och ro, känna lukten av olika ingredienser ökar aptiten och livskvaliteten. Med mer tid för mat och att fler kunde äta tillsammans tror jag är ett område som verkligen behöver stärkas likaså att få hjälp med sin munhälsa. 

Numera är jag utbildad uroterapeut så en hög prioritet för mig är att alla ska kunna få sköta sin tarm och blåsa i lugn och ro samt att få hjälp för att kunna bli torr. Det är alldeles för vanligt att man bara ger en vårdtagare en blöja utan att utreda orsak till läckage eller ta reda på varför personen läcker. Det kan ibland vara väldigt enkla hjälpmedel som behövs, t ex byxor som är enkla att ta av och på när man har fingrar som värker. 

Det är många som är ensamma idag och kanske bara träffar någon för ett kort möte som i sin tur ska springa vidare till nästa brukare. Ensamheten är något som vi måste ta tag i nationellt. 

Generellt sett behöver även arbetsmiljön förbättras inom hemtjänsten så att fler orkar arbeta heltid. MP:s återhämtningsbonus som vi fick igenom när vi satt i regeringen är ett första steg för förbättrad arbetsmiljö. 

• Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?

Det är viktigt att man har en bra dialog med företrädare ute i landet. Jag själv sitter i partistyrelsen och har nära kontakt med gröna seniorer men även kommunpolitiker minst en gång i månaden.  Sen är det viktigt att allmänt följa debatten och hålla sig a jour med hur det ser ut i landet. Min mamma bor på ett demensboende så där kan jag även se hur det fungerar för henne och jag måste säga att jag är väldigt nöjd. Tidningen Senioren kommer till vårt kansli i riksdagen. 

• Om du ser till möjligheterna att stärka hemtjänsten, vilken enskild insats skulle du rekommendera till en kommun som vill göra sin hemtjänst ännu bättre?

Det är utmanande att bara nämna en enskild insats men när jag nu måste välja en enskilt insats skulle det vara att öka brukarmedverkan och införa brukarrevisioner inom hemtjänsten. Det är viktigt att de som får hemtjänst också ges en reell möjlighet att påverka sin och andras situation reellt. För mer information hänvisar jag till vår kommittémotion om vår äldrepolitik, ett rikare liv för äldre: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ett-rikare-liv-for-aldre-_H9024065

• Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?

Vi har en fantastisk personal som varje dag utför otroligt fina insatser men tyvärr, många gånger i det fördolda. Hur många skulle klara av att möta en så stor spännvidd av utmaningar och aldrig riktigt veta vad som finns bakom nästa dörr? Dessutom kan man ju, med hjälp av hemtjänst, bo kvar så länge som möjligt i sitt hem där man har minnen omkring som man samlat på sig. 

Det viktigaste ledet i arbetet med att ta fram ett kvalitetsindex för hemtjänsten är att låta seniorerna själva tala om vad som är viktigast av allt som berör hemtjänsten. Det gör vi genom workshops på olika håll i Sverige. Den första hölls på Kungsholmen i Stockholm i mitten av april. En av de medverkande där var Birgitta Thulin, som här berättar om vad hon tyckte. Trots att hon vet en hel del om hemtjänsten och kände de övriga deltagarna sedan innan överraskades hon av något hon inte insett innan.

Hur gör du för att skapa dig en bild av kvaliteten i hemtjänsten runt om i Sverige?

Vad skulle du säga är den eller de främsta styrkorna med den svenska hemtjänsten?

– Det är väldigt oklart idag vad hemtjänst är, och det är väldigt oklart vilken kvalitet hemtjänsten har i olika kommuner runt om i landet. Det är enligt Eva Eriksson anledningen till att det behövs ett index för hemtjänsten. Eva Eriksson är förbundsordförande för SPF Seniorerna, som tagit initiativet till utvecklingen av Hemtjänstindex.

– Vi vill veta om man har olika nivåer, och olika kvalitet på den hemtjänst som man erbjuder oss seniorer, för vi vet ingenting om det idag, säger Eva Eriksson.

Eva Eriksson, som har en bakgrund som politiker både lokalt och nationellt, tror att många kommuner genom åren funderat över hur hemtjänstens kvalitet kan mätas. 

– Men det är svårt att hitta modeller för detta. För det bygger väldigt mycket på att man hittar en organisation, en process, där man för samtal med seniorer för att få en dialog om hur hemtjänsten upplevs för att utifrån det formulera hemtjänstens kvalitet och normer.

Men vad anser Eva Eriksson själv är viktigast i hemtjänsten?

– Hemtjänst för mig är att jag, när jag har ett särskilt behov, kan välja det stöd jag har rätt till där jag bor. Och då är det ju bra för mig som senior att veta vad hemtjänsten är, och vad det är för kvalitet på olika delar i hemtjänsten som jag kan välja. 

Idag är det oerhört svårt att mäta kvalitet i välfärden över huvud taget. Det säger Gösta Bucht, professor i geriatrik och vetenskaplig ledare för projektet Hemtjänstindex. De mätningar som finns tittar oftast på ett enda område och är subjektiva. Dessutom gör kommunerna olika, och det är svårt att jämföra. Därför behövs ett hemtjänstindex.  

Se intervjun med Gösta Bucht här:

Arbetet att utveckla ett hemtjänstindex har inletts med att en rad experter inom olika områden – äldreomsorg, sjukvård, geriatrik, IT, kvalitetsforskning och statistik – har samlat alla de skalor, enkäter och kvalitetsregister som kan vara viktiga för att beskriva hur en kommun sköter sin kvalitet.

Seniorer rangordnar

Materialet presenteras för personer inom SPF Seniorerna med kunskap om äldreomsorg för att dubbelkolla experternas arbete. Sedan kommer den viktigaste delen i arbetet, enligt Gösta Bucht:

–  Det är när resultatet lämnas över till seniorer i olika delar i Sverige som i workshops ska titta på materialet och komma överens om vilka områden som är viktiga, så att vi får en rangordning och en tyngd på det som de tycker är allra viktigast.

Hur ska kommunerna motiveras att använda hemtjänstindexet? Redan nu deltar flera kommuner i arbetet med att utveckla indexet och kan förmedla budskapet till andra. Gösta Bucht tror också att kommunerna kommer att lockas av användbarheten. När de börjar använda indexet får de en möjlighet att tydligt se vad som fungerar bra och mindre bra ur en seniors synvinkel. 

– Vi hoppas att det i nästa steg kan leda till att de startar ett målinriktat och bra förbättringsarbete.  Men de kommer också att kunna jämföra sig med andra och se vad man ligger efter med och se vad andra har gjort på ett bättre sätt.

Går inte att ligga sist

– Effekten blir att vi äntligen, på ett evidensbaserat sätt, kan se skillnader mellan kommuners sätt att utföra hemtjänst, bättre eller sämre på olika områden. Det underlättar för kommunerna att faktiskt bli bättre, och kommer att göra att det blir mer jämlikt över Sveriges land. För det går inte att ligga sist i den här listan, säger Gösta Bucht.

– Personligen tror jag att det kommer att bli betydligt bättre fart på det här med kvalitet i vården. För det har hittills bara varit ord, utan särskilt mycket innehåll.

Det går att mäta välfärd. Men processen kräver både hjärta och hjärna. Det säger måttexperten Ragne Emardson. Han har en bakgrund som mättekniker på NASA och har mätt allt atmosfär till jordbävningar. Idag är han vetenskaplig ledare på Borås Högskola. I arbetet med Hemtjänstindex deltar han som expert på konstruktionen av indexmått. 

Se intervjun med Ragne Emardson här:

– Ett index är som vilken storhet som helst, som kilogram. Begreppet brukar vi använda för sammansatta storheter, som vi kombinerar till ett nytt mått som vi inte haft tidigare. Olika delar kan vara olika viktiga, så de måste viktas. Det är beslut som vi måste fatta.

Allt går att mäta

Ragne Emardson får ofta frågan om det går att mäta olika saker. Hans svar brukar bli ja – nästan allt går att mäta. Alltså även kvaliteten i olika välfärdstjänster. 

– Det finns modern forskning som visar hur man gör för att mäta nya saker, en tydlig process som visar de olika steg som måste tas när man ska mäta något som inte mätts förut.

I denna process måste enligt Ragne Emardson två viktiga aspekter finnas med: det krävs både hjärta och hjärna. Hjärtat innebär att det för alla användare ska kännas som att det som mäts är det viktiga, det vi är intresserade av. Det handlar om en överenskommelse – alla är överens om vad som ska ingå i måttet.

– Det jag kallar hjärna är den vetenskapliga metodiken som måste till. Vi behöver följa den korrekta processen för att utveckla måttet. Det måste gå att återskapas av andra, det kan inte vara så att vi kom framtill ett resultat och någon annan kom fram till något annat.

– Om vi fått med både hjärta och hjärna, då kan vi få fram ett nytt mått, då kan vi mäta den här storheten.

Ger svart på vitt

Ragne Emardson tror att hemtjänstindex kommer att få effekt på kvaliteten i hemtjänsten. Med ett nytt index som mäter något vi inte mätt förut får vi en tydlig information, svart på vitt.

– Jag både tror och hoppas att detta kommer att leda till en bättre kvalitet i hemtjänsten för dem som använder den. Men jag tror också att detta kan bli hjälp och stöd till dem som jobbar i verksamheten, det blir en väldigt tydlig feed back när något fungerar bra.

– Till sist tror jag att det blir väldigt användbart när man ser hur pengar kan användas på bästa sätt, var insatserna gör störst nytta. Det blir väldigt tydligt att koppla det till mätresultat.

SPF Seniorerna, seniororganisationen med en kvarts miljon medlemmar i 750 föreningar över hela Sverige, är initiativtagare till utvecklingen av ett hemtjänstindex. Det vetenskapliga arbetet i projektet leds av organisationens sakkunnige inom vård och omsorg, professor Gösta Bucht. Men bakom projektet står också en grupp andra aktörer med kompetenser som kompletterar varandra.

Seniorval är Sveriges ledande informationstjänst kring boende, service och omsorg för senioråren. Initiativet till tjänsten togs 2012 av Fanny Falkenberg och Pernilla Kristoffersson när deras familjer skulle hjälpa mor- och farföräldrar att få äldreomsorg. Över en halv miljon personer använder Seniorval årligen. Seniorval har en unik kunskap om vad äldre och närstående vill veta när de söker efter äldreomsorg, liksom hur kommunerna idag informerar om hemtjänst och andra delar av äldreomsorgen.

Svenskt Kvalitetsindex, SKI, har mer än 30 års erfarenhet av undersökningar och sammanställningar av index för olika branscher, företag och organisationer. SKI undersöker bland annat hur medborgarna uppfattar samhällsservicen från kommuner och myndigheter. SKI ägs av Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ. Bakom SIQ, som instiftats av regeringen, står Tillväxtverket och en rad organisationer och företag som Försvarsmakten, Vinnova, Sveriges Allmännytta, SJ, SKF, Volvo samt flera regioner och kommuner.

Från EYB AB deltar konsulten Peter Söderman. Han har drygt 20 års erfarenhet av kvalitetsutveckling inom såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn. Åren 2012–2019 var han konsult hos bland annat Vårdföretagarna och SKR. Han bidrog också till projektet Etisk plattform, vars syfte var att utveckla modeller och metoder för att följa upp och redovisa kvalitet inom vård och omsorg. Etisk plattform, senare Välfärdsinsyn, var ett försök från regeringen och arbetsmarknadens parter att hitta kvalitetsmått. Projektet fullföljdes aldrig.

Från TeneliusHolm AB deltar konsulterna Håkan Tenelius, Lotta Edholm och Stefan Holm. Håkan Tenelius var tidigare näringspolitisk chef vid Vårdföretagarna och deltog bland annat i arbetet med Etisk plattform. Lotta Edholm har en bakgrund i politiken, som skolborgarråd i Stockholm och senast statlig utredare av förskolan. Stefan Holm är expert på offentlig upphandling med en bakgrund i Almega och Svenskt Näringsliv.

Allmänna Arvsfonden står för finansieringen av projektet Hemtjänstindex. Arvsfonden tar emot arv från avlidna som inte efterlämnar nära anhöriga. Med pengarna finansierar Arvsfonden projekt till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Arvsfonden stöder uppbyggnaden av Hemtjänstindex under två år. 

SPF Seniorerna lanserar ett nytt hemtjänstindex som jämför kommuners kvalitet i hemtjänsten och identifierar framgångsfaktorer utifrån seniorers synvinklar hos dem som lyckas bra. Initiativet finansieras via Allmänna arvsfonden.

– Idag är det oklart vad som är en bra hemtjänst och vad man ska förvänta sig av den. Min förhoppning är att indexet kan sätta fingret på vad seniorer uppfattar som viktigt. Vi äldre kan vara medskapare, då kommunerna och andra utförare utvecklar hemtjänsten. Genom att skapa modeller för att mäta kvaliteten i välfärden skapas förutsättningar att använda resurserna mer effektivt i kvalitetsarbetet, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.

Hemtjänstindexet blir en sammanvägning av framför allt befintliga mätningar och statistik om hemtjänsten. För att avgöra vad som är viktigt för hemtjänstens kvalitet kommer SPF Seniorernas medlemmar att medverka. Flera kommuner och privata aktörer ska bidra till att indexet utformas så att det blir användbart i kommunernas utvecklingsarbete.

För konstruktionen av indexet tar SPF Seniorerna hjälp av expertis på mått- och indexkonstruktion. I projektet medverkar också bland andra Svenskt Kvalitetsindex och Seniorval.

Via en årlig ranglista över hur Sveriges kommuner lyckas med kvalitetsarbetet i hemtjänsten och en kommunrapport kommer kommunerna ha underlag för fortsatt kvalitetsarbete. Lanseringen av indexet beräknas till andra halvåret 2022.

– Det är positivt att kvaliteten i välfärden följs upp. Under pandemin har dessutom behoven i äldreomsorgen fått särskild uppmärksamhet. SPF Seniorernas projekt kan bli viktigt i kommunernas utvecklingsarbete och därmed förbättra för Arvsfondens nya målgrupp äldre personer, säger Hans Andersson, enhetschef Arvsfonden.

Vetenskaplig ledare och kontaktperson är geriatrikprofessor Gustaf (Gösta) Bucht, tlf. 073–444 40 88.